FAQ - Frequently Asked
Questions
|
Under denna rubrik har jag sammanställt
frågor och svar gällande hund i allmänhet och dalmatiner i synnerhet.
Dessa
frågor är återkommande i e-post och i telefonsamtal från personer som vill veta
mer om rasen.
|
FRÅGA Behöver rasen
mycket motion?
|
SVAR Dalmatinern är en aktiv och livlig
ras. Det är en intelligent och nyfiken hund som behöver ha sysselsättning och
möjlighet att röra sig lös. I dagens samhälle är kraven på oss hundägare stora.
Hunden får inte störa eller ställa till olägenhet. Som hundägare har vi
strikt ansvar i lagens mening. Detta innebär att vi är juridiskt ansvariga för
eventuell skada som hunden kan ställa till med. Det gäller således att ha en
allriskförsäkring i hemförsäkringen utifall någon olycka häner! Samtidigt behöver hunden få röra
sig fritt. Därför måste hunden tränas att vara lös så att den kommer duktigt på
inkallning, inte drar iväg på egen hand och okontrollerat springer fram till
människor eller andra hundar.
Eftersom dalmatinern är så pass aktiv när den är
lös behöver man inte gå in för att motionera den på något särskilt sätt.
Promenader i skog och mark fungerar utmärkt. Dalmatiner tycker om att springa
och älskar att sträcka ut på öppna fält. Men hunden skall vara lös under ansvar
och inte tillåtas flänga omkring okontrollerat. Därför är det bra att variera
promenaden med lydnadskommandon, att hunden kommer in när man kallar, att man
kan bryta springandet med kommandon som kräver en stunds passivitet, t ex att
hunden skall sitta eller ligga på tillsägelse. Man skall då vara noga med att
kräva att hunden gör som man säger. Dalmatiner är fysiskt mycket uthålliga och
en vältränad dalmatiner kan obehindrat springa flera mil om dagen. Det finns
dock ingen anledning att gå in för att övermotionera hunden.
|
FRÅGA Är dalmatinern en bra barnhund?
|
SVAR Det finns inga speciella hundraser
som är bra eller dåliga "barnhundar". Dalmatinern har stark flockkänsla och är
ingen enmanshund. Den trivs i familjer och barn brukar inte erbjuda problem.
Givetvis spelar barnens uppträdande stor roll och inte minst föräldrarnas
agerande. Klåfingriga, skrikiga, impulsiva och envetna småbarn kan givetvis
fresta tålamodet på även den snällaste hund. Hunden behöver kunna vila och sova i fred
och
äta sin mat i lugn och ro. Att valpen eller hunden konkurrerar med barnen om
leksaker bäddar för problem. Hunden är varken en leksak till barnen eller deras
lekkamrat. Kombinationen barn - och då särskilt mindre barn -
och hund kräver fasta rutiner, att hunden respekteras och har möjlighet att
vara i fred och att barnen från grunden lär sig att umgås med hunden på ett
förståndigt och kontrollerat sätt.
|
FRÅGA Vi har två småbarn, 3 och 5 år, och
vi funderar på dalmatiner. Vi har läst att dalmatinern är en familjehund. Passar
rasen oss?
|
SVAR Att ha hund och ge den den stimulans,
träning och aktivering som krävs för att den ska må bra och fungera på bästa
sätt kräver en hel del tid och engagemang. Småbarnsfamiljer har ofta väldigt
mycket omkring sig och det är många saker som ska fungera i vardagen. Jobbet,
barnen, hemmet, vänner .... Det är lätt hänt att hunden hamnar i skymundan och
att den blir en extra börda. Mitt råd är att vänta med hund till barnen blivit
större och kommit i skolåldern.
|
FRÅGA Jag har hört att rasen är svårfostrad. Stämmer det?
|
SVAR Dalmatiner är livliga, aktiva och smarta
hundar. Det är viktigt med klara regler och förhållningsorder annars är det lätt
hänt att hunden gör precis som den vill hela tiden. Ju större, livligare,
nyfiknare och påhitigare hund destå mer saker kan hunden ställa till med! En
dalmatiner som utsätts för sk "fri uppfostran", som får göra som den vill och
som inte har några regler att rätta sig efter blir oftast odräglig och
påfrestande att ha att göra med. Om man vet med sig att man som person har svårt
att sätta gränser, vara tydlig med vad man vill, eller inte vill, så är
dalmatiner (liksom de flesta andra större eller medelstora raser som är aktiva
och livliga) inte något bra val av hund. Själv tycker jag att dalmatiner är
lättlärda och intelligenta.De gör sådant som lönar sig och låter bli
sådant som inte lönar sig. Med tydliga tilrättavisningar och tydligt beröm, där
man menar vad man säger och visar det, kommer man långt.
|
FRÅGA
Vi bor på landet och jobbar heltid. Men
vi har en hundgård på tomten. Kan hunden vara där på dagarna medan vi jobbar?
|
SVAR Hundar är flockdjur och har stort behov
av sällskap och social kontakt. En hund som står ensam i en hundgård på dagarna
är inte mindre ensam för att den har möjlighet att vara utomhus. En dalmatiner
uppskattar inte direkt att vara utomhus för sig själva. Hunden vill helst vara med
familjen. Dessutom har den en kort,
slät päls utan underull och kan vara ganska frusen om det är kallt och ruggigt
ute, särskilt om de inte rör sig tillräckligt.
|
FRÅGA Jag och min sambo jobbar båda två. Hur
länge kan en hund vara ensam på dagarna?
|
SVAR En vuxen hund skall utan större problem
kunna vara ensam 4-5 timmar på dagen. Undantagsvis någon timme längre. En valp
eller unghund kan lätt bli uttråkad och sysslolös efter några timmar och då
hitta på dumheter på egen hand som att ge sig på inredning i huset, förstöra
saker, yla och skälla. Det är viktigt att valpen från början lär sig att bli
lämnad ensam kortare stunder. Om den känner sig trygg ligger den lugnt och
sover. Det finns många hundar som skämts bort från valpstadiet genom att ägaren
aldrig lämnat dem ensamma. Sådana hundar utvecklar nästan panik så fort de
ska lämnas och detta leder till stora problem för ägaren som blir onödigt bunden
och aldrig kan gå någonstans utan att ta med hunden. Detta problem kan vara
mycket svårt att träna bort och det är därför vikitgt att valpen vänjs från
första början att vara ensam korta stunder, t ex genom att vara instängd i
köket.
|
FRÅGA Jag har hört att dalmatinern är väldigt
känslig och inte tål "vanlig" hundmat. Jag har hört att dalmatiner
ofta blir allergiska? Stämmer det?
|
SVAR
Dalmatiner är vanligtvis
väldigt matglada och äter med förtjusning nästan vad som helst. Det är sällan en
dalmatiner blir dålig i magen för att den ätit något olämpligt. Däremot är det
inte bra att ge dalmatiner för proteinrikt foder eller foder som
innehåller större mängder slaktavfall som innehåller ett ämne som heter
purin. Dalmatinern har en annorlunda
sammansättning på sin urin jämfört med andra hundar och har en ökad
benägenhet att bilda uratstenar. Hanhundar drabbas lättare av problem än
tikar. För att förebygga problem skall man inte ge högprotein foder till
sin dalmatiner och man skall vara försiktig med att ge för mycket
protein i kosten. Man ska vara försiktig med att ge stora kvantiteter
nötkött eller slaktavfall som bidrar till att stenar bildas. Man ska också vara noga med att
hunden rastas relativt ofta. Kalkhaltigt (hårt) vatten skall man också
vara försiktig med. Om man ger torrfoder är det viktigt att maten är
väl uppblött och inte serveras i form av torra kulor som man låter stå
framme under dagen. Kanske praktiskt för hundägaren men inte bra för
hunden som inte dricker tillräckligt och därmed får i sig för lite
vätska med för hög koncentration av urinen som följd.
FRÅGA Jag har hört att dalmatiner
ofta har hudproblem och är allergiska? Stämmer det?
SVAR
På sätt och vis stämmer detta.
Det händer att dalmatiner får hudproblem (utslag,
svamp, klåda och besvär med tassar och öron) och allergier förekommer.
Allergi är en vanlig orsak till hälsoproblem enligt försäkringsbolagens
statisk. Ett dåligt immunförsvar leder till ökad infektionskänslighet (bakterier,
svamp, virus) och ökad benägenhet för allergiska
överkänslighetsreaktioner. Inte bara för oss människor har kosten stor
betydelse för immunförsvaret. Detta gäller minst lika väl för hundar. Därför är en riktigt sammansatt kost byggd på råvaror av hög kvalitet
och som tillgodoser kroppens behov av näringsämnen, vitaminer och
mineraler av mycket stor betydelse. Det är givetvis också en fördel om
kosten är fri från konstgjorda tillsatser och kemikalier
(konserveringsmedel och färgämnen). Det kan vara så att helfoder är
alltför "rena" vilket gör att det naturliga bakterieinnehållet i kosten
blir för lågt. Det finns "goda" mag- tarmbakterier som är viktiga för
kroppens immunssystem. Enligt min mening bör därför en kost som endast
bygger på helfoder berikas med färskt foder som innehåller naturliga
bakterier, t ex A-fil, rått nötkött eller vom. Man bör dock observera
att beriktning av helfoder ändrar fodrets sammansättning. Man måste vara
försiktig så att inte proteininnehållet eller purinhalten (se ovan) i
kosten blir för högt. Utfodring av hund är idag en veritabel djungel av
olika mer eller mindre själutnämnda experter (jag får väl räkna in mig
själv i den skaran...) så det är inte lätt om man är nybörjare. Av egen
erfarenhet har jag märkt att olja med extra höga halter av Omega
fettsyror kan ge mycket bra resultat på hud och päls. En sådan olja
till ett bra pris är linfröolja, som finns i livsmedelsbutiker och
butiker som säljer foder och tillskott till häst. Jag ger alla mina
hundar regelmässigt 1 tsk linföoja i fodret dagligen som underhållsdos.
Detta vill jag rekommendera till alla hundar oavsett om de äter
hemmablandad mat eller helfoder. Jag ger även hästen regelmässigt en
skvätt linfröolja i kraftfodret och han blir fantastiskt blank och fin i
pälsen. D
Under
alla år jag hållit på med dalmatiner har jag haft en lång rad egna
hundar, varit delägare i flera andra, haft och har nära vänner som har
haft/har flera dalmatiner. I denna krets (30-35 dalmatiner totalt under
många år) har de flesta hundarna ätit hemmablandat foder -- rått kött,
puffat ris, puffat vete, bakat vete, torkade grönsaksflingor,
vegetabilisk olja, mineraler och vitaminer. Inte en enda hund har
behövt avlivas pga allergi eller har behövt medicinsk behandling för
allergi. Några hundar under åren (3-4 kanske) har varit lite extra
känsliga. De har i unga år haft lite problem med öroninflammation
och/eller svamp och irritation på tassarna. Sådana saker behöver skötas
noga med en gång problemen visar sig det allra minsta. Hundar kan få
irritation mellan tassar av många olika orsaker, fukt t ex eller vägsalt
på vintern. Att regelbundet smörja utsatta ställen med en fet
zinkbaserad salva gör ofta underverk. Inotyol salva som finns på
apoteket receptfritt är helt oslagbar. Tjärsalva till hund/häst typ
Skillingaryd salva är också mycket bra. Irriterade öron rengörs noga med
örionrens medel som säljs i hundaffärer eller hos veterinären. Nu har
jag inte haft en hund med öronproblem på många, många år, men jag
brukade ta en liten klick Skillingarydsalva och "dutta" ner i öret efter
rengöringen. Det brukade fungera mycket bra. Jag har alltid varit
väldigt försiktig med att använda antibiotika/cortison salva i hundens
öron (som veterinären skriver ut).
En
annan sak man ska tänka på är rävskabb. Under de senaste 20 åren
har jag nog haft rävskabb på mina hundar 4-5 gånger. Rävskabb verkar gå
i perioder, med 4-5 år emellan. I höstas (2010) hade flera av mina
hundar rävskabb. Det visar sig genom att de plötsligt börjar klia sig
ganska kraftigt, särskild på ben och leder. Tittar man noga kan man se
att pälsen ser lite avskavd ut på dessa ställen. Då har jag behandlat
med Ivomecspruta varje vecka i tre veclor. Görs hos veterinär.
För länge sedan tog jag prov hos veterinären för att få det konstaterat.
Det gör jag inte längre eftersom jag känner igen symptomen direkt.
Tyvärr, verkar veterinärer idag vara mindre bra på att
upptäcka/misstänka rävskabb när hundägaren kommer med sin hund och är
bekymrad för att den kliar sig. Det första "spår" många veterinärer går
in på verkar vara att hunden är allergisk. Allergiutredning och dieter
med hysteriskt dyra specialfoder som (veterinären säljer och tjänar
pengar på) rekommenderas. Jag känner faktiskt till en hel del fall med
hundar som lång tid gått med obehandlad rävskabb i tron att hunden är
allergisk mot damm eller foder eller något annat. Så mitt råd är att
alltid om hunden börjar klia sig börja med att utesluta rävskabb vilket
innebär i praktiken att hunden sprutas med Ivomec i tre omgångar. Klådan
försvinner inte heller omedelbart med Ivomecbehandling utan avtar
successivt så att hunden kanske efter 4-5 veckor har slutat klia sig.
Att hunden går med obehandlad rävskabb under lång tid utsätter dess
kropp och immunsystem för mycket stora påfrestningar som gör att
den kan ha svårt att hämta sig.
En
annan sak som jag är väldigt försiktig med är förebyggande
fästingbehandling på unga hundar och valpar. Jag skulle aldrig komma på
tanken att sätta ett Scalibor fästinghalsband på en valp eller ung hund.
Dessa halsband är väldigt giftiga. På en ung individ är immunsystemet
inte färdigutvecklat och ett fästinghalsband kan skapa stor obalans, t
ex genom att att ge upphov till reaktion i huden och allergisk reaktion.
Jag använder heller inte Frontline eller Exspot på unga valpar eller
unga hundar eftersom jag bedömer att risken att hunden reagerar kraftigt
på fästingmedlet är större än risken att den blir sjuk av en infekterad
fästing. Man ska vara medveten om att fästingmedel innehåller gft -- det
är ju därför de fungerar så bra när det gäller att bekämpa
fästingar..... Jag känner också till en rad av fall där hundar blivit
mycket sjuka av fästinghalsband och fästingmedel. Om man vill använda
fästinghalsband - på sin vuxna hund - måste man vara noga på att ge akt
på eventuella negativa reaktioner och då omedelbart avlägsna halsbandet.
|
FRÅGA Vad är bäst? Hane eller tik?
|
SVAR På denna fråga finns inget generelllt svar. Vad som
passar bäst - hane eller tik - beror på vilka omständigheter man har.
Det är en viss skillnad i storlek mellan könen. Hanarna är större och
tyngre än tikarna. En fullvuxen hane väger mellan 33-35 kg ibland mer,
medan en tik vanligen ligger mellan 25-28 kg. Hanen väger således nästan
10 kg mer än tiken. Eftersom dalmatinern är en livlig och aktiv hund
blir en hane ganska så stark i kopplet. Om man inte har bra lydnad på
hunden kan hanen således genom sin kraft vara mer svårhanterlig. Många
hanar är också lite mer "yviga" i sättet än tikar. De har lite större
intresse av att hålla koll på saker i omgivningen, t ex andra hundar.
Om
man bor i lägenhet i hundtäta bostadsområden i stan skall man
tänka på att det kan bli jobbigt när tikarna i omgivningen löper (och då
givetvis inte alla på en gång) och ens hane blir tämligen blockerad. Det
kan också vara påfrestande med mycket hundmöten i koppel särskilt om
andra hundägare inte har ordning på sina hundar utan deras hanhundar är
aggressiva och gör utfall. Då är det lätt hänt att ens egen hund tar
efter av bara farten. Om man däremot bor lite mer på landet eller har
omgivningar med bra möjlighet att ha hunden lös och det inte kryllar med
tikar i omgivningarna kan en hane fungera utmärkt. Hanen är jämnare i
humöret än tiken som påverkas av hormonella svängningar i samband med
löp och skendräktighet. Tikar löper i intervaller av 6-8 månader och då
måste de vara under minutiös uppsikt. En tjuvparning kan vara ett
ögonblicksverk. Ett par månader efter löpet kommer skendräkrigheten och
tiken bär sig åt som om hon hade valpar fast hon inga har. Själv tycker
jag hanar är roligare, mer aktiva och lite mer att jobba med. Samtidigt
brukar jag som svar på frågan om hane eller tik svara att det är lättare
att misslyckas med en hane, men en hane är oftast en roligare hund och
en riktig kompis.
|
FRÅGA Vad kostar en dalmatiner?
|
SVAR I dagsläget (2014) kostar en korrekt dalmatinervalp hos en
etablerad uppfödare utan skönhetsfel eller andra defekter runt 12 000 kr. En valp med skönhetsfel brukar vanligen kosta några
tusenlappar mindre (20-25%). Skönhetsfel som blått öga, blaffa (stor medfödd
fläck vanligtvis på huvudet eller vid ett öra, felfärgat (orange eller
gultecknad), avsaknad av pigment på nos eller runt ett öga, är
diskvalificerande för utställning men i övrigt finns inga restriktioner
gällande hundens användning. I dag finns också ett relativt stort utbud
av dalmatinervalpar som säljs på nätet, ibland av förstagångsuppfödare
eller av personer som inte har någon kontakt med Dalmatinersällskapet.
Avelsdjuren är vanligtvis helt omeriterade och valparna säljs ibland
betydligt billigare. Tänk på att du har betydligt bättre möjligheter att
få stöd och hjälp i Ditt valpköp om Du vänder Dig till en etablerad
uppfödare av rasen som ofta har lång erfarenhet och mycket kunnande.
|
FRÅGA: Hur gör man om man vill köpa en
dalmatinervalp?
|
SVAR Vänder sig till en etablerad uppfödare av rasen i
god tid innan det planerade valpköpet. Tag kontakt med uppfödaren och
berätta en del om Dig själv och hur Du har det, och inte minst varför du
vill ha dalmatiner. Bli inte förskräckt om uppfödaren ställer en massa
frågor! Som uppfödare har man ett mycket stort ansvar att verkligen
hitta bra hem och efter många år får man god erfarenhet att bedöma vad
som brukar fungera och inte fungera. Lyssna på uppfödarens råd. Var
heller inte rädd att själv ställa frågor. Fråga om föräldradjuren,
kombinationen, hundarnas meriter, deras temperament och egenskaper.
Fråga hur uppfödaren håller hundarna och valparna, hur de socialiseras
och sköts.
De flesta uppfödare är mycket engagerade och berättar gärna.
Om uppfödaren planerar valpar eller redan har en kull fråga om du får
komma och hälsa på. Vissa uppfödare låter valpspekulanter "tinga" valp
redan i telefon. Så gör inte jag. Jag vill träffa eventuella valpköpare
först och jag förutsätter att de vill träffa mig och mina hundar och se
hur vi har det innan de bestämmer sig. Det är mycket som ska stämma och
ett valpköp bygger på ömsesidigt förtroende. Jag brukar inte låta
valpköpare "välja" valp. Jag noterar givetvis önskemål om kön och färg
och eventuella planer om vad hunden skall användas till (utställning,
lydnad, agility, sällskap). Utifrån detta brukar jag föreslå en viss
valp till en viss köpare. När valparna börjar bli runt 6 veckor kan man
nämligen se vissa mentala olikheter. Vissa är mer framåt, har mer
kamplust, och vill bestämma mer medan andra är fogligare, och inte så
dominerande. Detta tar jag alltid hänsyn till.
|
FRÅGA: Jag har alltid
varit intresserad av hundar, tycker om att ta långa promenader och är
road av agility. Är dalmatiner "rätt" ras för mig?
|
SVAR: Jag "rekommenderar" eller
råder aldrig någon att skaffa dalmatiner. Den sortens beslut får var och
en ta själv. Däremot kan jag avråda om jag tror att det inte skulle
fungera bra med en dalmatiner. Alla hundar är individer och har olika
personlighet, dessutom spelar träning, fostran och miljö stor roll för
hur hunden beter sig och hur den fungerar i tillvaron. Mycket av detta
formar man själv (på gott och ont....). Därför kan jag aldrig svara på
frågan "är dalmatiner rätt ras för mig". Märkligt nog har detta blivit
den särklass vanligaste frågan som jag får i e-posten, och det är lika
frustrerande varje gång, jag kan faktiskt inte svara! Förundras bara
över att så många människor lever med en föreställning om den ideala
hunden som passar just för en själv.
|

|
Syskonträff i O-kullen (foto:
Åsa Thorstensson) |