FAQ - Frequently Asked Questions
 

Under denna rubrik har jag sammanställt frågor och svar gällande hund i allmänhet och dalmatiner i synnerhet.
Dessa frågor är återkommande i e-post och i telefonsamtal från personer som vill veta mer om rasen. 
 

FRÅGA Behöver rasen mycket motion?
 

SVAR Dalmatinern är en aktiv och livlig ras. Det är en intelligent och nyfiken hund som behöver ha sysselsättning och möjlighet att röra sig lös. I dagens samhälle är kraven på oss hundägare stora. Hunden får inte störa eller ställa till olägenhet. Som hundägare har vi strikt ansvar i lagens mening. Detta innebär att vi är juridiskt ansvariga för eventuell skada som hunden kan ställa till med. Det gäller således att ha en allriskförsäkring i hemförsäkringen utifall någon olycka häner! Samtidigt behöver hunden få röra sig fritt. Därför måste hunden tränas att vara lös så att den kommer duktigt på inkallning, inte drar iväg på egen hand och okontrollerat springer fram till människor eller andra hundar.

Eftersom dalmatinern är så pass aktiv när den är lös behöver man inte gå in för att motionera den på något särskilt sätt. Promenader i skog och mark fungerar utmärkt. Dalmatiner tycker om att springa och älskar att sträcka ut på öppna fält. Men hunden skall vara lös under ansvar och inte tillåtas flänga omkring okontrollerat. Därför är det bra att variera promenaden med lydnadskommandon, att hunden kommer in när man kallar, att man kan bryta springandet med kommandon som kräver en stunds passivitet, t ex att hunden skall sitta eller ligga på tillsägelse. Man skall då vara noga med att kräva att hunden gör som man säger. Dalmatiner är fysiskt mycket uthålliga och en vältränad dalmatiner kan obehindrat springa flera mil om dagen. Det finns dock ingen anledning att gå in för att övermotionera hunden. 
 

FRÅGA Är dalmatinern en bra barnhund?
 

SVAR Det finns inga speciella hundraser som är bra eller dåliga "barnhundar". Dalmatinern har stark flockkänsla och är ingen enmanshund. Den trivs i familjer och barn brukar inte erbjuda problem. Givetvis spelar barnens uppträdande stor roll och inte minst föräldrarnas agerande. Klåfingriga, skrikiga, impulsiva och envetna småbarn kan givetvis fresta tålamodet på även den snällaste hund. Hunden behöver kunna vila och sova i fred och äta sin mat i lugn och ro. Att valpen eller hunden konkurrerar med barnen om leksaker bäddar för problem. Hunden är varken en leksak till barnen eller deras lekkamrat. Kombinationen barn - och då särskilt mindre barn - och hund kräver fasta rutiner, att hunden respekteras och har möjlighet att vara i fred och att barnen från grunden lär sig att umgås med hunden på ett förståndigt och kontrollerat sätt.
 

FRÅGA Vi har två småbarn, 3 och 5 år, och vi funderar på dalmatiner. Vi har läst att dalmatinern är en familjehund. Passar rasen oss?
 

SVAR Att ha hund och ge den den stimulans, träning och aktivering som krävs för att den ska må bra och fungera på bästa sätt kräver en hel del tid och engagemang. Småbarnsfamiljer har ofta väldigt mycket omkring sig och det är många saker som ska fungera i vardagen. Jobbet, barnen, hemmet, vänner .... Det är lätt hänt att hunden hamnar i skymundan och att den blir en extra börda. Mitt råd är att vänta med hund till barnen blivit större och kommit i skolåldern.
 

FRÅGA Jag har hört att rasen är svårfostrad. Stämmer det?
 

SVAR Dalmatiner är livliga, aktiva och smarta hundar. Det är viktigt med klara regler och förhållningsorder annars är det lätt hänt att hunden gör precis som den vill hela tiden. Ju större, livligare, nyfiknare och påhitigare hund destå mer saker kan hunden ställa till med! En dalmatiner som utsätts för sk "fri uppfostran", som får göra som den vill och som inte har några regler att rätta sig efter blir oftast odräglig och påfrestande att ha att göra med. Om man vet med sig att man som person har svårt att sätta gränser, vara tydlig med vad man vill, eller inte vill, så är dalmatiner (liksom de flesta andra större eller medelstora raser som är aktiva och livliga) inte något bra val av hund. Själv tycker jag att dalmatiner är lättlärda och intelligenta.De gör sådant som lönar sig och låter bli sådant som inte lönar sig. Med tydliga tilrättavisningar och tydligt beröm, där man menar vad man säger och visar det, kommer man långt.
 

FRÅGA Vi bor på landet och jobbar heltid. Men vi har en hundgård på tomten. Kan hunden vara där på dagarna medan vi jobbar?
 

SVAR Hundar är flockdjur och har stort behov av sällskap och social kontakt. En hund som står ensam i en hundgård på dagarna är inte mindre ensam för att den har möjlighet att vara utomhus. En dalmatiner uppskattar inte direkt att vara utomhus för sig själva. Hunden vill helst vara med familjen. Dessutom har den en kort, slät päls utan underull och kan vara ganska frusen om det är kallt och ruggigt ute, särskilt om de inte rör sig tillräckligt.
 

FRÅGA Jag och min sambo jobbar båda två. Hur länge kan en hund vara ensam på dagarna?
 

SVAR En vuxen hund skall utan större problem kunna vara ensam 4-5 timmar på dagen. Undantagsvis någon timme längre. En valp eller unghund kan lätt bli uttråkad och sysslolös efter några timmar och då hitta på dumheter på egen hand som att ge sig på inredning i huset, förstöra saker, yla och skälla. Det är viktigt att valpen från början lär sig att bli lämnad ensam kortare stunder. Om den känner sig trygg ligger den lugnt och sover. Det finns många hundar som skämts bort från valpstadiet genom att ägaren aldrig lämnat dem ensamma. Sådana hundar utvecklar nästan  panik så fort de ska lämnas och detta leder till stora problem för ägaren som blir onödigt bunden och aldrig kan gå någonstans utan att ta med hunden. Detta problem kan vara mycket svårt att träna bort och det är därför vikitgt att valpen vänjs från första början att vara ensam korta stunder, t ex genom att vara instängd i köket.
 

FRÅGA Jag har hört att dalmatinern är väldigt känslig och inte tål "vanlig" hundmat. Jag har hört att dalmatiner ofta blir allergiska? Stämmer det?
 

SVAR Dalmatiner är vanligtvis väldigt matglada och äter med förtjusning nästan vad som helst. Det är sällan en dalmatiner blir dålig i magen för att den ätit något olämpligt. Däremot är det inte bra att ge dalmatiner för proteinrikt foder eller foder som innehåller större mängder slaktavfall som innehåller ett ämne som heter purin. Dalmatinern har en annorlunda sammansättning på sin urin jämfört med andra hundar och har en ökad benägenhet att bilda uratstenar. Hanhundar drabbas lättare av problem än tikar. För att förebygga problem skall man inte ge högprotein foder till sin dalmatiner och man skall vara försiktig med att ge för mycket protein i kosten. Man ska vara försiktig med att ge stora kvantiteter nötkött eller  slaktavfall som bidrar till att stenar bildas. Man ska också vara noga med att hunden rastas relativt ofta. Kalkhaltigt (hårt) vatten skall man också vara försiktig med. Om man ger torrfoder är det viktigt att maten är väl uppblött och inte serveras i form av torra kulor som man låter stå framme under dagen. Kanske praktiskt för hundägaren men inte bra för hunden som inte dricker tillräckligt och därmed får i sig för lite vätska med för hög koncentration av urinen som följd.

FRÅGA Jag har hört att dalmatiner ofta har hudproblem och är allergiska? Stämmer det?

SVAR På sätt och vis stämmer detta. Det händer att dalmatiner får hudproblem (utslag, svamp, klåda och besvär med tassar och öron) och allergier förekommer. Allergi är en vanlig orsak till hälsoproblem enligt försäkringsbolagens statisk. Ett dåligt immunförsvar leder till ökad infektionskänslighet (bakterier, svamp, virus) och ökad benägenhet för allergiska överkänslighetsreaktioner. Inte bara för oss människor har kosten stor betydelse för immunförsvaret. Detta gäller minst lika väl för hundar. Därför är en riktigt sammansatt kost byggd på råvaror av hög kvalitet och som tillgodoser kroppens behov av näringsämnen, vitaminer och mineraler av mycket stor betydelse. Det är givetvis också en fördel om kosten är fri från konstgjorda tillsatser och kemikalier (konserveringsmedel och färgämnen). Det kan vara så att helfoder är alltför "rena" vilket gör att det naturliga bakterieinnehållet i kosten blir för lågt. Det finns "goda" mag- tarmbakterier som är viktiga för kroppens immunssystem. Enligt min mening bör därför en kost som endast bygger på helfoder berikas med färskt foder som innehåller naturliga bakterier, t ex A-fil, rått nötkött eller vom. Man bör dock observera att beriktning av helfoder ändrar fodrets sammansättning. Man måste vara försiktig så att inte proteininnehållet eller purinhalten (se ovan) i kosten blir för högt. Utfodring av hund är idag en veritabel djungel av olika mer eller mindre själutnämnda experter (jag får väl räkna in mig själv i den skaran...) så det är inte lätt om man är nybörjare. Av egen erfarenhet har jag märkt att olja med extra höga halter av Omega fettsyror kan ge mycket bra resultat på hud och päls. En sådan olja till ett bra pris är linfröolja, som finns i livsmedelsbutiker och butiker som säljer foder och tillskott till häst. Jag ger alla mina hundar regelmässigt 1 tsk linföoja i fodret dagligen som underhållsdos. Detta vill jag rekommendera till alla hundar oavsett om de äter hemmablandad mat eller helfoder. Jag ger även hästen regelmässigt en skvätt linfröolja i kraftfodret och han blir fantastiskt blank och fin i pälsen. D

Under alla år jag hållit på med dalmatiner har jag haft en lång rad egna hundar, varit delägare i flera andra, haft och har nära vänner som har haft/har flera dalmatiner. I denna krets (30-35 dalmatiner totalt under många år) har de flesta hundarna ätit hemmablandat foder -- rått kött, puffat ris, puffat vete, bakat vete, torkade grönsaksflingor, vegetabilisk olja, mineraler och vitaminer.  Inte en enda hund har behövt avlivas pga allergi eller har behövt medicinsk behandling för allergi. Några hundar under åren (3-4 kanske) har varit lite extra känsliga. De har i unga år haft lite problem med öroninflammation och/eller svamp och irritation på tassarna. Sådana saker behöver skötas noga med en gång problemen visar sig det allra minsta. Hundar kan få irritation mellan tassar av många olika orsaker, fukt t ex eller vägsalt på vintern. Att regelbundet smörja utsatta ställen med en fet zinkbaserad salva gör ofta underverk. Inotyol salva som finns på apoteket receptfritt är helt oslagbar. Tjärsalva till hund/häst typ Skillingaryd salva är också mycket bra. Irriterade öron rengörs noga med örionrens medel som säljs i hundaffärer eller hos veterinären. Nu har jag inte haft en hund med öronproblem på många, många år, men jag brukade ta en liten klick Skillingarydsalva och "dutta" ner i öret efter rengöringen. Det brukade fungera mycket bra. Jag har alltid varit väldigt försiktig med att använda antibiotika/cortison salva i hundens öron (som veterinären skriver ut).

En annan sak man ska tänka på är rävskabb. Under de senaste 20 åren har jag nog haft rävskabb på mina hundar 4-5 gånger. Rävskabb verkar gå i perioder, med 4-5 år emellan. I höstas (2010) hade flera av mina hundar rävskabb. Det visar sig genom att de plötsligt börjar klia sig ganska kraftigt, särskild på ben och leder. Tittar man noga kan man se att pälsen ser lite avskavd ut på dessa ställen. Då har jag behandlat med Ivomecspruta varje vecka i tre veclor. Görs hos veterinär. För länge sedan tog jag prov hos veterinären för att få det konstaterat. Det gör jag inte längre eftersom jag känner igen symptomen direkt. Tyvärr, verkar veterinärer idag vara mindre bra på att upptäcka/misstänka rävskabb när hundägaren kommer med sin hund och är bekymrad för att den kliar sig. Det första "spår" många veterinärer går in på verkar vara att hunden är allergisk. Allergiutredning och dieter med hysteriskt dyra specialfoder som (veterinären säljer och tjänar pengar på) rekommenderas. Jag känner faktiskt till en hel del fall med hundar som lång tid gått med obehandlad rävskabb i tron att hunden är allergisk mot damm eller foder eller något annat. Så mitt råd är att alltid om hunden börjar klia sig börja med att utesluta rävskabb vilket innebär i praktiken att hunden sprutas med Ivomec i tre omgångar. Klådan försvinner inte heller omedelbart med Ivomecbehandling utan avtar successivt så att hunden kanske efter 4-5 veckor har slutat klia sig. Att hunden går med obehandlad rävskabb under lång tid utsätter dess kropp och immunsystem för mycket stora påfrestningar som gör att den kan ha svårt att hämta sig.

En annan sak som jag är väldigt försiktig med är förebyggande fästingbehandling på unga hundar och valpar. Jag skulle aldrig komma på tanken att sätta ett Scalibor fästinghalsband på en valp eller ung hund. Dessa halsband är väldigt giftiga. På en ung individ är immunsystemet inte färdigutvecklat och ett fästinghalsband kan skapa stor obalans, t ex genom att att ge upphov till reaktion i huden och allergisk reaktion. Jag använder heller inte Frontline eller Exspot på unga valpar eller unga hundar eftersom jag bedömer att risken att hunden reagerar kraftigt på fästingmedlet är större än risken att den blir sjuk av en infekterad fästing. Man ska vara medveten om att fästingmedel innehåller gft -- det är ju därför de fungerar så bra när det gäller att bekämpa fästingar..... Jag känner också till en rad av fall där hundar blivit mycket sjuka av fästinghalsband och fästingmedel. Om man vill använda fästinghalsband - på sin vuxna hund - måste man vara noga på att ge akt på eventuella negativa reaktioner och då omedelbart avlägsna halsbandet.
 

FRÅGA Vad är bäst? Hane eller tik?
 

SVAR På denna fråga finns inget generelllt svar. Vad som passar bäst - hane eller tik - beror på vilka omständigheter man har. Det är en viss skillnad i storlek mellan könen. Hanarna är större och tyngre än tikarna. En fullvuxen hane väger mellan 33-35 kg ibland mer, medan en tik vanligen ligger mellan 25-28 kg. Hanen väger således nästan 10 kg mer än tiken. Eftersom dalmatinern är en livlig och aktiv hund blir en hane ganska så stark i kopplet. Om man inte har bra lydnad på hunden kan hanen således genom sin kraft vara mer svårhanterlig. Många hanar är också lite mer "yviga" i sättet än tikar. De har lite större intresse av att hålla koll på saker i omgivningen, t ex andra hundar.

Om man  bor i lägenhet i hundtäta bostadsområden i stan skall man tänka på att det kan bli jobbigt när tikarna i omgivningen löper (och då givetvis inte alla på en gång) och ens hane blir tämligen blockerad. Det kan också vara påfrestande med mycket hundmöten i koppel särskilt om andra hundägare inte har ordning på sina hundar utan deras hanhundar är aggressiva och gör utfall. Då är det lätt hänt att ens egen hund tar efter av bara farten. Om man däremot bor lite mer på landet eller har omgivningar med bra möjlighet att ha hunden lös och det inte kryllar med tikar i omgivningarna kan en hane fungera utmärkt. Hanen är jämnare i humöret än tiken som påverkas av hormonella svängningar i samband med löp och skendräktighet. Tikar löper i intervaller av 6-8 månader och då måste de vara under minutiös uppsikt. En tjuvparning kan vara ett ögonblicksverk. Ett par månader efter löpet kommer skendräkrigheten och tiken bär sig åt som om hon hade valpar fast hon inga har. Själv tycker jag hanar är roligare, mer aktiva och lite mer att jobba med. Samtidigt brukar jag som svar på frågan om hane eller tik svara att det är lättare att misslyckas med en hane, men en hane är oftast en roligare hund och en riktig kompis.
 

FRÅGA Vad kostar en dalmatiner?
 

SVAR I dagsläget (2014) kostar en korrekt dalmatinervalp hos en etablerad uppfödare utan skönhetsfel eller andra defekter runt 12 000 kr. En valp med skönhetsfel brukar vanligen kosta några tusenlappar mindre (20-25%). Skönhetsfel som blått öga, blaffa (stor medfödd fläck vanligtvis på huvudet eller vid ett öra, felfärgat (orange eller gultecknad), avsaknad av pigment på nos eller runt ett öga, är diskvalificerande för utställning men i övrigt finns inga restriktioner gällande hundens användning. I dag finns också ett relativt stort utbud av dalmatinervalpar som säljs på nätet, ibland av förstagångsuppfödare eller av personer som inte har någon kontakt med Dalmatinersällskapet. Avelsdjuren är vanligtvis helt omeriterade och valparna säljs ibland betydligt billigare. Tänk på att du har betydligt bättre möjligheter att få stöd och hjälp i Ditt valpköp om Du vänder Dig till en etablerad uppfödare av rasen som ofta har lång erfarenhet och mycket kunnande.
 

FRÅGA: Hur gör man om man vill köpa en dalmatinervalp?
 

SVAR Vänder sig till en etablerad uppfödare av rasen i god tid innan det planerade valpköpet. Tag kontakt med uppfödaren och berätta en del om Dig själv och hur Du har det, och inte minst varför du vill ha dalmatiner. Bli inte förskräckt om uppfödaren ställer en massa frågor! Som uppfödare har man ett mycket stort ansvar att verkligen hitta bra hem och efter många år får man god erfarenhet att bedöma vad som brukar fungera och inte fungera. Lyssna på uppfödarens råd. Var heller inte rädd att själv ställa frågor. Fråga om föräldradjuren, kombinationen, hundarnas meriter, deras temperament och egenskaper. Fråga hur uppfödaren håller hundarna och valparna, hur de socialiseras och sköts.

De flesta uppfödare är mycket engagerade och berättar gärna. Om uppfödaren planerar valpar eller redan har en kull fråga om du får komma och hälsa på. Vissa uppfödare låter valpspekulanter "tinga" valp redan i telefon. Så gör inte jag. Jag vill träffa eventuella valpköpare först och jag förutsätter att de vill träffa mig och mina hundar och se hur vi har det innan de bestämmer sig. Det är mycket som ska stämma och ett valpköp bygger på ömsesidigt förtroende. Jag brukar inte låta valpköpare "välja" valp. Jag noterar givetvis önskemål om kön och färg och eventuella planer om vad hunden skall användas till (utställning, lydnad, agility, sällskap). Utifrån detta brukar jag föreslå en viss valp till en viss köpare. När valparna börjar bli runt 6 veckor kan man nämligen se vissa mentala olikheter. Vissa är mer framåt, har mer kamplust, och vill bestämma mer medan andra är fogligare, och inte så dominerande. Detta tar jag alltid hänsyn till.
 

SVAR: Jag "rekommenderar" eller råder aldrig någon att skaffa dalmatiner. Den sortens beslut får var och en ta själv. Däremot kan jag avråda om jag tror att det inte skulle fungera bra med en dalmatiner. Alla hundar är individer och har olika personlighet, dessutom spelar träning, fostran och miljö stor roll för hur hunden beter sig och hur den fungerar i tillvaron. Mycket av detta formar man själv (på gott och ont....). Därför kan jag aldrig svara på frågan "är dalmatiner rätt ras för mig". Märkligt nog har detta blivit den särklass vanligaste frågan som jag får i e-posten, och det är lika frustrerande varje gång, jag kan faktiskt inte svara! Förundras bara över att så många människor lever med en föreställning om den ideala hunden som passar just för en själv.
 

Syskonträff i O-kullen (foto: Åsa Thorstensson)